Tycker en aning synd om hästen som inte har fått gjort nästan någonting sedan hon kom. Men vi har faktiskt inte orkat. Tei är fortfarande sjuk, fast jag känner mig lite bättre. Visserligen kännde jag mig bättre för någon dag sedan också, men då tog febern om.

Här är i alla fall en bild på Ronja.

Dagen inna vi hämtade hästen så blev Tei sjuk, feber och hosta. Febern satt väl i ca fem dagar. Nu har hennes feber försvunnit, men hostan finns kvar. Så blev det min tur att bli sjuk då. Fast jag hade bara feber i en dag, tack och lov. Men hostar gör jag som en tok.

Allt går bra med hästen, synd bara att hon inte fått så mycket till motion nu då vi varit sjuka...det blir väl bättre.

Tei är nere och värmer på pärbullar nu....ropar hela tiden. Ja det kan hon gott göra, så får hon känna på sin egen medicin...*s*...är väl bäst att jag går ner då.

Ska snart lägga ut några bilder på Ronja.

Denna dagen skulle bli den lyckligaste, för Tei. Vi skulle äntligen åka ner för att hämta Ronja, våran Ronja! Vi hämtade Hästfinkan i går så att vi skulle kunna komma iväg i tid, men när Tei vaknade på morgonen så hade hon 39,5 i feber. Stackarn fick inte följa med då vi skulle hämta hästen. det var bara till att bädda ner henne i soffan, med täcke, vatten, frukt och halstabletter...gissa om hon var glad då!

Tony och jag åkte i väg. Allt gick smidigt och fint...bara lite bestyr att få in henne i finkan, men alls inte så svårt som jag trott. Det gick även bra att släppa hästarna tilsammans. Nu återstår det att se hur natten blir, i hennes nya hem.

Kort kommer.

Så sur jag blir, jag skulle till granngården för att slösa lite pengar. Det finns en del grejer som jag bara måste köpa där...IDAG! Och så har dom inte öppnat butiken än då. Jag ringde och pratade med Ulf och han var ju inte heller glad, allt tar sån tid tyckte han, och det dröjer säkert 14 dagar till innan vi kan öppna. Ja ja, jag får väl bege mig till den stora staden då. Eftersom det gick så otroligt fort att få hem hästen så har jag inte riktigt hunnit med allt som ska fixas och donas.

Tänk våra stackars barn, som ska gå igenom tonårstiden med alla dess prövningar. Alla hormoner som far runt i kroppen, alla humörsvängningar, alla tankar och alla känslor. Fast man talar om för dom vad dom kommer att gå i genom så förstår dom ju ändå inte. Och fast man talar om för dom att Kärleken gör ont, men att det går över. Vi vet ju hur jobbigt det är i den åldern, och man blir frustrerad då man inte kan ta bort deras smärta då något hänt. Det är som att uppleva den tiden igen. Jag älskar dig Tei och jag skulle lätt ta ifrån dig din smärta om jag bara kunde.

Sigge är såå duktig. Fast han är rädd för hästar så sitter han så snällt på Mariette. Han finner sig nästan i allt...men vill INTE åka traktor!

Så här kan det gå då man lämnar små hundar ute i kylan...dom fryser fast i snön! Men som tur är så är ju detta bara en snöhög med lite löv på.

Så har vi Ekkas väska då...lägg märke till hennes lösgommar!